Klara, färdiga, ?

Glömska: Jag glömde att jag skulle lyssna på Belinda Carlisle, fast jag hade laddat ner alla hennes hits: La Luna, Circle in the sand, Runaway horses och dom andra. Jag glömmer för mycket för jag har så lite tid att komma ihåg och fundera efter vad det var jag egentligen skulle komma ihåg. Och jag har börjat klippa naglarna korta för att jag ska kunna ha snygga rödfärgade naglar, men jag glömmer att lacka dem.

Julklappskatastrof: Lillebrors strumpa har skitit sig. Och redan från första maskan! Jag hade lagt upp för lite maskor så nu blir den ena sockan mindre och det här märker jag just då jag ska börja med avmaskningen. Typiskt. Började på med lill-Povels present istället.

Hemelektronik: Vi köpte en tvättmaskin och en frys. Henry döpte frysen till Josef och jag döpte tvättmaskinen till Susanna (till minnet av Henrys lillebrors leksakstvättmaskin, som tvättade rent apan och Herr Bettets kläder). Så nu har vi huset fullt med hemska monstermaskiner med ett ekologiskt fingeravtryck på 2000 år och miljoner ton av alla möjliga utrotningshotade metaller och mineraler. Jag har dåligt samvete över vår hemska konsumtion och själviskhet.

Bastukväll: Badade bastu med los estudiantes de la lengua y cultura española. Vi bakade pastejer och piroger, drack glögg och bastade. Sen blev jag trött på finska deppiga julsånger, snack om lillajulsfester, skvaller om Kaunis och hennes livsstil, närmast hatfull mot klassens pajas, och snack i allmänhet. Så jag och Tunturi Pop, som nu har ett uppsvällt framhjul, cyklade hem. Snöslasket piskade mig i ansiktet och det var kanske mest det som fick mig att snyfta.

Farväl: Farväl arbetsplats, farväl.

He cogido el lápiz de Ramón

Queridos leyentes, oyentes y...pues, sé que no está nadie por allí. De todas formas, después de mucho estrés y mucho y demasiado de todo, me doy cuenta de que yo también tengo algo propio: un pelín de talento. La otra semana traduje un poema de Ramón Sampedro, un poema sobre muerte y amor, el sentimiento de estar sola, pero sin miedo, y hoy en la clase final del curso de traducción lo leyeron en voz alta, y toda clase…díos, toda la clase, incluso la traductora y poetisa ésta, quedaron callados. Yo tenía la piel de gallina y un sentido fuerte en mi estómago, un especie de miedo, de verdad. Por que nunca me habia enterado el poder de algo tán bonito, y salió de mi cabeza, de mis manos...Estoy muy orgullosa y feliz, por que finalmente, he encontrado mi niche.

E=mc2 och JR=+-0

Sista måndagen på jobbet och vinterstorm på kommande. En dramatisk, men inte knäckande stämning. Cykelringen är lappad, men framhjulet är svagt och snart ger hon upp, cykelfjanten. Men det gör inte jag. Jag ska skriva tent och jag ska inte vara nervös, fast fjärilarna har fyllt magen och terminologin snurrar i huvudet, och det är deadlines och stress och planerarens sista arbetsenergi måste utnyttjas till 100 %. Till 100 %.
Och vad blir det sen av mig?

En lugn, fridfull själ i en kvinnokropp full av rörelseenergi och inspirationsteorier?
Hemmakvinna?
Eremit?
En falsk helnykterist?
Sticktant?
En patetisk arbetslös studerande eller bara patetisk?

Hoppas jag inte riskerar att bli en laserkvinna eller nåt annat som samhället kan skapa ut av vilsna små biologsjälar.

Susar vidare...schwiiiiiiis

Firmans jullunch och andra skinkor

Vauuuh! Idag gjorde jag succé i julbordet då jag satt där med den yngre generationens firmakompisar och min favorit, bibliotekariegayen. Det snackades om vem som egentligen tänker delta i kvällens julfest. ”En pääse!”, svarade jag glatt, fullt medveten om vad firmajulfester går ut på och fortsatte ”Tänään on sauanilta”. Det tyckte alla var jätte lustigt sagt, för tydligen är det helt fel att tacka nej till fest för att tacka ja till bastu. I alla fall om man är under treti. Sen åt jag massor av svampsallad, lax, sik och ungsgratinerade rotfrukter, och drog ytterligare några lyckade skämt.

Sen, huh alltså, har jag lärt mig en ny samlagsställning: den heter nåt i stil med Eiffeltornet. Det var liksom så, att jag blev bortjagad från min arbetsplats (En äldre dam med högre post har all rätt att jaga bort yngre, deltitdsanställda flickor, också i såna fall att den äldre damen vill endast läsa sin e-post. Då kan det hända sig att unga, stroppiga flickor får samla ihop alla sina saker och söka sig en ny plats) och fick lov att snabbt söka mig en ny ledig dator. Jag hamnade några rum framåt längs korridoren, till rummet med en yngre gubbe, som använder förfärligt rakvatten. Han hade dessutom läderväst. Och då jag lämnat min låneplats för sisådär en halv minut för att hämta ett papper från printern, och återvänder till rummet med den vidriga stanken, ser jag det där med eiffeltornet. Illustrerade bilder på könsdelar och annat som mitt biologöga inte kunde artbestämma. Transbärssorbeten var nära att komma upp. Mitävittuuu? Sen när täcks man surfa på porrsidor sådär öppet?

Vamos a Paris o qué?

Den vänliga flytten

Jag hann inte ens ta farväl av vårt gamla heiman, och nu är det för sent för nu har vi flyttat, från fyrtiosexan till sextiofyran. The hands (in alphabetical order), Anton, Niko och Veli-Matti hjälpte oss med bokhyllan, sängen, byrån, vinylskivorna och allt det andra som lättskrämda ryggar inte kan tänkas bära. Nu har vi redan sovit ett par nätter i nya fina vänliga heimanet. Det gamla hemmet kallas för ”lägenheten” och används som Internetlokal/torkrum. Det var liksom ingenting det här: Ingen panik, ingen stress, inga sjuka händer, inga jobbiga lådor… allt har redan hittat sin plats och vi har redan hunnit ha gäster och det ser inte ens ut som om en massiv flytt just ägt rum, och jag kan med ro vattna min röda Amaryllis. Det här hände i torsdags och aldrig har jag skådat en mer behaglig flytt! Och det är roligt med nytt. Alla har sagt att vår nya lägenhet är bättre och det tycker vi själva också. H har fixat mysbelys på de flesta tänkbara ställen och jag har redan hunnit baka blåbärspaj och vi har redan hunnit äta upp den också. Hem, mmh…

Nu måste jag försöka koncentrera mig på complemento directo och complemento circunstancial och modificadores och actualizadores, samtidigt som jag ska göra en mördaröversättning av telegrammet som berättar om Francos död. Men jag är stark, och inte bara för att jag igår kunde öka pumpstångens vikter med x kg, eller för att jag i lördags överlevde en katastrofal baksmälla (Tack Heidi för vinet, tack Staten för champagnen), men för att jag är jag och spansk grammatik är inget hinder för målmedvetna naturvetare.