Den vänliga flytten

Jag hann inte ens ta farväl av vårt gamla heiman, och nu är det för sent för nu har vi flyttat, från fyrtiosexan till sextiofyran. The hands (in alphabetical order), Anton, Niko och Veli-Matti hjälpte oss med bokhyllan, sängen, byrån, vinylskivorna och allt det andra som lättskrämda ryggar inte kan tänkas bära. Nu har vi redan sovit ett par nätter i nya fina vänliga heimanet. Det gamla hemmet kallas för ”lägenheten” och används som Internetlokal/torkrum. Det var liksom ingenting det här: Ingen panik, ingen stress, inga sjuka händer, inga jobbiga lådor… allt har redan hittat sin plats och vi har redan hunnit ha gäster och det ser inte ens ut som om en massiv flytt just ägt rum, och jag kan med ro vattna min röda Amaryllis. Det här hände i torsdags och aldrig har jag skådat en mer behaglig flytt! Och det är roligt med nytt. Alla har sagt att vår nya lägenhet är bättre och det tycker vi själva också. H har fixat mysbelys på de flesta tänkbara ställen och jag har redan hunnit baka blåbärspaj och vi har redan hunnit äta upp den också. Hem, mmh…

Nu måste jag försöka koncentrera mig på complemento directo och complemento circunstancial och modificadores och actualizadores, samtidigt som jag ska göra en mördaröversättning av telegrammet som berättar om Francos död. Men jag är stark, och inte bara för att jag igår kunde öka pumpstångens vikter med x kg, eller för att jag i lördags överlevde en katastrofal baksmälla (Tack Heidi för vinet, tack Staten för champagnen), men för att jag är jag och spansk grammatik är inget hinder för målmedvetna naturvetare.